Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag får ingenting veta .... Ha!“ utbrast han
häftigt, i det han med spänd uppmärksamhet
lyssnade. Derefter sade han kort, nästan
andlöst: “Nu behöfver jag hela min sinnesnärvaro
— Bas skall följa––“
Med undransvärdt lugn och lika kort och
hastigt som hon blifvit tilltalad afbröt Rosa
kaptenens tilltänkta slutmening om
nedföl-jandet:
“Må kapten Stangerling icke spilla en
sekunds tanke på mig: jag bergar mig nog, och
vill blott stanna qvar här, tills jag får veta om
vi skola hemta upp mamma och Betty.“
“Kom då!“ Han förde henne med sig till
sin plats.
Det ljud, som fästat kaptenens
uppmärksamhet, hade nu äfven nått de andras öron.
Det liknade icke vindens och vågornas vanliga
sus, utan ett besynnerligt brusande dån, af
hemsk betydelse för den, som förstod det...
ehuru stormen icke minskats, tycktes sjön
blif-va knappare.
“Ållö man på däck! Styrman, tag logglinan
och se hväd djup vi ha... Två man till utkik och
färdigt vid brassarne der!“
Dessa voro de kommando-ord som i fast
och klar ton gingo öfver kaptenens läppar.
Derefter vände han sig till Rosa och sade med en
röst, deri kärlek och ångest kämpade:
“Om det nu vore en verklig fara, skulle
Rosa ha mod att höra det?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
