Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och än lade denna som skyddsvärn kring hennes
veka lif.
“Aderton famnar!“ ropade styrmannen vid
logglinan.
Ett afbrott inträdde.
“Sexton famnar.....Fjorton famnar____“
Den första skymten af dagsljuset blandade
sig nu med skuggorna och misten, som ännu
rufvade öfver hafvet.
“Tretton famnar — det bryter redan, herr
kapten!“
En minut derefter varskodde utkiken: “Brott
rakt för-ut och kranbalksvis i lä!“
“Ror i lä... klart vid brassame!“ ljöd
kaptenens manliga bas-stämma, den Rosa med
outsäglig förtjusning ej fann ega den ringaste
minskning i lugn eller fasthet.
O, hvad det för Rosa i denna förtviflans stund
var saligt att höra, att se honom — faran var
för henne ingen, så länge hon fick behålla den
plats, hon nu hade, ty der var lifvet i sjelfva döden.
Efter några minuter hördes åter den unge
befälhafvarens röst: “Hala om akterbrassarne!“
och efter ytterligare ett litet uppehåll: “Brassa
om för!“
Skeppet vände och gick en l^erdedels
timma omkring på andra bogen.
“Nu fruktar jag,“ sade Albin, i det han
lutade sig ned till sin hulda sällskaparinna,
“att det aldrig går väl att längre vara uppe!
Jäg vill sjelf bära Rosa ned, om jag det får?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
