Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej mindre ljuf för det att döden på alla sidor
omgaf dem — kärleken vet ej af någon död.
Men Albins andra hand höll ännu lika säkert
fast roret: ej en half sekund glömde han
den omätliga vidden af sin pligt.
Sjöfröken tycktes flyga sin undergång till
mötes.
Nu slogo tvänne hvita berg tillsammans
öfver henne. Men straxt derpå anmälde också
Bas med hög och jublande röst: “Klartvatten
för-ut, kapten!“ och styrmannen tillkännagaf
att han icke fick botten på sextio famnar.
“Nu skall jag gå ned 1“ sade Rosa, och
den strålande blick, som dervid träffade Albin,
lät honom begripa att hon nu i dubbelt fall
var försäkrad att ingen fara mera var för handen
— huru skulle han då nänts att taga denna
tro ifrån henne? Nu, just nu, hade han med
hela sin själ velat fasthåll a henne hos sig,
men han beherrskade denna mäktiga önskan,
för att ej störa den himmelska frid, den
svindlande förtjusning, som låg såväl i hennes själ
som på hennes sköna, öppna anlete.
“Seså då, nu ha vi ingen brist på vatten
att segla i!“ sade Bas, i det han kom akter-ut.
“Derför gör jag ett spring ner och underrättar
fruntimren att vi snart få kasta ankar och att
de kanske i rapp et få se hur England ser ut...
Nå, skall mamsell Rosa vara uppe längre
—-jag tycker riktigt att det ser ut som om det
behöfdes att få något torrt på.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
