Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon om du blott ville öfverge den blåögda
och... .“
“Jag svarade, att jag lika gerna kunde
afstå från att söka den eviga saligheten.“
“Ja, det var så du sade, och derföre blef
min hand så stark, så säker, att, då hon
lyf-tade sin dolk, jag icke felade, utan lät mitt
slag träffa hennes hufvud ... Blott jag ej gjort
henne illa — o, min gud, om slaget blifvit
farligt!“
“Åh, dermed är ingen fara, det döfvade
för ett par minuter, och det var allt hvad som
för mig behöfdes för att få håll på henne.“
“Men hur hade du sjelf kommit dit och i
hennes våld?“
“Jo, ser du, min tappra räddarinna, väckt
först af instinkten om fara och sedan af Bettys
meddelande hade jag smugit mig in i rummet
för att hindra den hämdlystna qvinnans nedriga
dåd. Hon höll på att borra skeppet, men jag
var för tung: sandhögen ramlade undan mig, då
jag utsträckte armen för att fatta ett säkert tag
om henne, och nedpressad på ryggen,
kämpande med denna furie, som låg öfver mig,
måste jag afhöra den vansinniga beskrifningen
om hennes vilda kärlek, under det dolken
allt-jemt blixtrade för mina ögon. Det var en stund
ur afgrunden ... men en seraf kom från himlen
och löste den gräsliga förtrollningen.“
“O, hvad gud är stor och god och hvad
jag älskar honom för hans skydd och barm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
