Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullborda ditt offer — du har bedt om döden,
det ser jag på dig?**
“Ja, mamma, jag har bedt om döden ...
ack, hvad d*m måtte vara himmelskt ]juf!“
’’Då den kommer efter Guds beslut, är
den det helt säkert. Men äfven jag har
fram-suekat sådana böner, och han vände sitt
anlete ifrån mig.”
“Och blef det ej då en plötslig natt i din
själ, mamma — du såg ju hvarenda stjerna
slockna?’’
“Jag såg så, men jag gick in i mitt eget
inre och fann att, om jag blott försökte att
fatta kraft, skulle den mörka natten skingra
sig och stjernorna ännu en gång blicka fram.
Det är blott undergifvenheten, icke den slöa,
dödslika, utan den varma, lefvande
undergifvenheten för vår lott och för Guds vilja, som
kan rädda oss och förena oss med honom.
Och nu skall du få gråta vid din mors hjerta:
hon vill framlocka dina tårar, ty hon skall
våga nämna ett namn, hvilket snart blir dig
blott ett heligt minne, den ädle unge mannens
namn, Albins namn!“
Rosa uppgaf ett rop af salig smärta.
“Albin, Albin!“ upprepade hon gång efter annan,
och nu voro hennes ögon ej längre torra: dess
källor strömmade, och sjunkande ned vid
moderns fötter, dolde hon sitt ansigte i hennes
knä och gret ut. Det var en himmelsk
njutning, och sedan vände Herren icke bort sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
