Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anlete, ty hon bad ej mera att få dö, utan
om mod att lefva.................
Då hon om middagen kom till bordet,
trodde man sig i den milda unga flickan med
det förklarade ansigtet se en varelse befriad
från jordens stoft, från dess tryckande band.
Med ett ömt leende emottog hon
helsnings-kyssen från Wills darrande läppar och gick
sedan till hvar och en att uppbära en
välsignelse och en omfamning. Teklas rörelse var
djupast: hennes själ, stark i egna lidanden,
var nära att digna under deltagandet i Rosas,
men Rosa hviskade med ljuf och smekande
röst: “Gråt ej för mig: jag är stark — stark
som Unghanses dotter!“
Det gick,en enda suck full af andakt
genom hela familjen.
Äfven Viktor hade i dag samlat sin själ
till besinning: han hade, då han skådade denna
unga varelses mod, känt sig så ringa och
nedtryckt, så alldeles förintad öfver den
lättsinnighet, som hittills styrt hans lif och
handlingar, att han bäfvande och nedslagen drog sig
inom sig sjelf; men så{ ofta han det kunde,
nalkades han Tekla med ord och blickar,
bägge-dera förkunnande att han erkände sin
brottslighet mot henne.
Alltifrån första lysningsdagen eller, rättare,
alltifrån det oktober månad ingick, började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
