Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtälj allt! Jag måste tydligt och klart veta
om ingen misstanke, som kan komma min familj
till olycka, häftar vid den förflutna tiden.“
Albin började och afslöt en kort öfversigt
af sina öden, och bästa beviset för Holgersen
att Albin aldrig velat, aldrig ärnat uppsöka
mördaren och ställa honom till rätta, var det
att han i London lät tillfället till denna
upptäckt gå sig ur händerna. Sedan kom
underrättelsen om kapten Donnerts sista
uppträdande och det sätt, hvarpå Albin, för att
förekomma hans besök i Wisby, qvarhållit honom
i Stockholm.
“Aldrig,“ sade Holgersen sakta, “har jag
kunnat tänka att så mycket ädelmod och sann
mensklighet kunde finnas hos en menniska —
och för den, som gjort allt detta för mig, kan
jag göra intet! Himmelske herre, ett stort
elände hvilar dock öfver mitt hus: det är jag
som mördat mitt barn, min Rosa, ty hon skall
ändå dö...hon kan ej öfverlefvadetta!“
Holgersen brast i våldsam gråt,
Ett ögonblick teg Albin — den var alltför
sann denna anklagelse. Derefter återtog han
långsamt liksom hvaije ord kostat honom möda:
“Säg nu äfven mig huru, genom hvilka
oförklarliga medel det var möjligt att tvinga Rosa
med sin starka själ att bryta de heliga löften
hon gifvit mig?“
“Dertill fanns blott ett medel, sedan böner
och öfvertalande förgäfves blifvit använda, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
