Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men du är för enfaldig, rent af för enfaldig,
mitt stackars barn!“
“Det rår ingen för sitt lynne, tänker jag.“
“Lynnet är bra,“ rättade modren, “det är
inte att säga på, och enfalden ligger inte i
lynnet, utan i hjertat. Du har, gudskelof,
nog hufvud och får helt och hållet mitt
födgeni, det märker jag tydligt, när vi tala om
sådana saker, som höra till ditt yrke. Men,
som jag nyss menade, då jag kallade dig
enfaldig, du är för god och för blyg: du har för
ringa tankar om dig sjelf och för stora om
Lisa. Tag du mod till dig, håll din peppar så
god som hon sin och var inte för
öfverdrif-ven i tjenstaktighet, annars vänjer hon sig vid
att anse dig som sin betjent!“
“Ja, det är just det som grämer och
nedstämmer mig. Om hon någonsin bemötte mig
som slägting, så vore det något — men riktigt
som en betjent, mamma kan tro det är surt nog!“
“Ja, ja, jag ser väl hvad det behagsjuka
stycket uträttat! Men Luschi är inte elak, om
hon bara blir tagen på rätta sättet. Ställ dig
så att hon får bättre tankar om dig, börja att
prata med henne och var som andra karlar!“
“Det är lätt sagdt, men bara jag öppnar
munnen, vips klipper hon af det bästa jag kunde
säga bara med ett enda drag på läpparne eller
med en retsam blick. Hon kan ibland se
så förargligt på mig, att hvar bloddroppe
kommer i jäsning.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
