Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Sådant nedrigt streck kan lägga en
men-niska i grafven!“ suckade moster Neta och
vätte hufvudkudden med strida tårar.
Unge Ficker, hvars natur i allmänhet var
mycket lugn och foglig, visade en långt större
fattning. “Sörj icke för det, mamma!“ sade
han tröstande. “Här fins flera flickor i
Stockholms stad än Lisa, och jag kan allt bli karl
ändå, fast jag icke får röra i kamrerns
murklor. Han kan i alla fall försträcka mig hjelp,
om min patron vill ta mig till kompanjon,
och se’n är jag bergad.“
“Bergad, ja — du vet lite, min stackars pilt,
hvad det vill säga att bli kamrerns arfvinge.
Herre min förbarmare, om jag upplefvat sådan
sällhet: rike kamrer Lassmans arfvinge och
den vackra Luschie Norman till hustru!“
“Ju mindre en har, mamma, ju mindre
hufvudbry,“ utlät sig sonen ganska filosofiskt,
“och hvad det vidkommer att jag icke fick
Lisa till hustru, så är den förlusten kanske
icke så stor. Hon är allt en söt och präktig
flicka, men hon vill kujonera alla menniskor.
Få se om ej morbror Lassman blir den förste,
som får dansa efter hennes pipa! Kanske blir
han icke så glad i längden att ha fått sig en
ung, vacker och behagsjuk hustru: känner jag
Lisa rätt, så sätter hon sig minsann icke att
qvittra i bur.“
“Kors, barn, sådant förstånd du utvecklar,“
utbrast moster Neta och reste sig litet i sän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
