Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de ned till Gustaf IILs jtaty, utan ätt
åtminstone han tänkte på hvart det bar hän.
“Jag skall ro öfver här!“ sade Matilda,
och Wetterqvist, förgätande (hvad förgäter ej
en förälskad man!) att han icke egde en slant,
långt mindre en hacka, följde, hänförd af det
tjusande behaget att sitta bredvid Matilda.
Något annat skulle säkert icke förmått honom
att glömma det han hos just samma
roddar-madamer stod i skuld för ilera öfverfarter.
Hvilka minuter af lycksalighet att få gunga
tillsammans öfver strömmens vågor — det var
något annat än att, rak och stel, på tre stegs
afstånd, vandra utefter gatan eller sitta vid
lektionsbordet nära friherrinnan!
“Kar behaglig är icke sjöluften!“ yttrade
Matilda.
“Jag har aldrig funnit den sådan som i
dag!“ svarade Wetterqvist med detta litet
besvärade uttryck, som förklarar att den talande
åtminstone vet med sig att ha kommit fram
med något totalt utslitet.’
Matilda fa^n frasen ingenting mindre än
tråkig. Det behöfs så litet för att anses
behagligt, när detta lilla yttras af en person,
som man intresserar sig för! Dessutom hade
den un^a Matilda, ensligt uppfostrad, icke
hunnit ledsna vid dessa känslouttryck, moderna,
gud vet när. Hon rodnade så vackert att
notarien måste tillstå att i hela packan, under
Kamrer Lassman. 2, ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
