Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tog hon sig ett annat slags spel, som för
en åskådare torde varit rätt lustigt att åse.
Höjande sig på tåspetsarne för att blifva
längre, och kastande hårflätorna tillbaka för
att kunna ge sitt ansigte ett på en gång fritt,
nobelt och bekymmerslöst uttryck, började hon,
småsjungande på en operamelodi, att företaga
en promenad, hvarunder hon då och då
vårdslöst viftade sig med näsduken.
”Nej, nej,” utropade hon harmset, ”jag kan
icke efterhärma denna impertinenta, obesvärade
och eleganta ledighet, som tar lifvet af mig.. .
Nej, det var så här...”
Olga begynte på nytt och gjorde singång
så luftig, att det såg ut som om hon utförde en
hemlighetsfull dans.
”Nå, det är detsamma!” återtog hon, i det
hon efter hand försökte en allvarlig, tankspridd
och slutligen en melankolisk min, hvarefter
gången rättades. ”Ingen menniska, om man än
nedläte sig att vilja, kunde stå ut med att
härma en sådan ombytlighet. .. Nog skall jag
härma den ändå, om det är det sättet han
sätter värde på. Men jag börjar nästan
misstänka att det är . .. detta?
Och nu blef Edith nödsakad att lemnarum
för mamsell Octavie, hvars afmätta och stela
manér unga Olga verkligen exellerade i att
efterapa.
”Ja, detta är något ståtligt,” tänkte hon
med förtjusning. ”Hvarken det koketta helgo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
