Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
net Hortense eller den nyckfulla, storrådiga
Edith kan jemföra sig med Octavie, ty till
lienne adresserar han «ig mest. Kanhända”
(här smålog hon med en stark anstrykning af
egenkärlek) ”är det derföre att mamsell alltid
sitter så nära en viss person som han icke
så ofta törs adressera sig till.. . Men, st, det
kör... kan det vara hanT Hon flög till
fönstret... ”Usch, Hortense! Hon skall åtminstone
bli snäst, då hon icke får se honom vid
middagsbordet .. ack, ack, hvad det skall bli
roligt . . . Nej, så hon spökat till sig .. det är ju
ett slags herdinnekostym .. . Jag önskar han
icke komme hem förrän i morgon ... Men nu
är hon i förmaket. ..”
Och i ett nu var äfven Olga der.
”Ack, välkommen, söta Hortense!” Olga
kastade sig i den unga enkans armar. ”Hvad
du är intagande i dag.. jag spår att du
förvrider hufvudet på alla Ediths tillbedjare.”
En liten, eterisk qvinnohamn med ett
barnsligt och täckt ansigte sväfvade nu vid
Olgas hand in i salen, der hon genast sjönk
ned i en af hvilstolarna.
”Mår du ej väl, goda Hortense?”
”Ah, jag är alldeles förlorad... så varm,
så jag kan dö! Det är också en förfärlig hetta
i dag .. Men hvad detta rum är skönt och
svalt, och hvad verandan ser inbjudande ut!”
”Om du icke fruktar för elden från alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
