Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’’Hvad göra vi med all denna
högtidlighet?” frågade Edith, hastigt återkommande till
sig sjelf.
”Det skall visst icke på något sätt bli
högtidligt. Jag har, som jag tror, endast
rättighet att emottaga din tacksamhet för det jag
hindrade dig från att uttala en galenskap,
hvilken vid hvarje annat tillfälle kunde hafva
fått gälla för ett narraktigt skämt, men
hvilket i dag, efter bvad som förefallit, skulle
ha fått en helt annan färg... Har du nu
vaknat ur den vilda dröm, som en stund
omtöcknade ditt förstånd?”
Ediths panna brände af rodnad.
”Ja, jag tror väl. att jag var tokig eller
att jag blir det eller” ... bon föll i ett
skärande skratt... ”att jag verkligen spelade min
roll mästerligt.”
”Ja, så mästerligt, att det aldrig kunnat
ske bättre, om det varit ren natur. Men, hör
på, du finner af det behof, som med stolt-
heten återvaknar hos dig (behofvet nämligen
att dölja din hemlighet för andra, om du också
icke längre kan göra det för dig sjelf), att
du icke är ämnad att bli hjeltinnan i någon
enfaldig och hjertnjupen roman.”
Editb teg.
”För första gången i din lefnad har du
så helt öfverlemnat dig åt dina uppglödgade
känslor, att du med din naturs trotsiga
balf-vildhet gerna under yrseln sett dem afslöjade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
