Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frisk, men den kan tyvärr icke lyfta sig på
samma lätta vingar som andras ... O, Edith,
du tillbedda qvinna, skall väl din liffulla anda
trifvas tillsammans med min under en hel,
lång vandring?”
Det låg en hemlig ångest i tonen af hans
fråga.
”Jag hoppas det!” sade hon innerligt. ”Du
är så god, så varm, så tillitsfull.”
”Men jag saknar så mycket af det, som
borde finnas hos den, hvilken skulle kunna
fängsla ditt hjerta.”
”Du är för blygsam, min vän, men i det
fallet är den motsats, du bildar till andra män,
icke ofördelaktig för dig, det försäkrar jag.”
”Alltid vill du försona mig med mig sjelf..
men om jag vågade, skulle jag förtro’dig en
tanke, som ibland vill tränga sig in i min
djupa sällhet och grumla den. Skall jag våga
vara så öppen?”
”Våga det, gode Herman . . vi böra göra
oss till lag att icke dölja våra tankar för
hvarandra. Huru många missförstånd mellan
tro-lofvade hafva ej uppkommit endast genom brist
på förtroende!”
”Hvad dessa dina ord tillfredsställa mig
och göra mig lycklig .. just så har äfven jag
fattat pligterna i det heligaste af alla förbund,
och nu har jag mod att för dig omtala denna
’ tanke, som du skall förjaga, om det står i din
makt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
