Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla menniskor: ”Vår käre grefve är af ett
lindrigt illamående hindrad att göra oss
sällskap!”, påminde dock Edith flera gånger om
att gå ned till honom.
Men Edith, flygande från dans till dans,
svarade hvarje gång :
”Jag skulle ju taga lifvet af mig genom
att, så varm som jag är, springa utför kalla
trappan!”
Dagen derefter fick grefven vänta hela
förmiddagen, innan fästmön, som behöfde sofva
ut, ändtligen blef synlig.
Då hon slutligen kom, hade väl en smula
ånger blandat sig i hennes känslor, ty hon
sade ett verkligen hjertligt god morgon, men
då grefven svarade: ”För mig har det icke
varit morgon sedan i går eftermiddags !”,
försvann genast solskenet från Ediths panna, och
den kyss, hon beviljade sin fästman, var så
kylig att han med en tyst suck drog sig tillbaka.
39.
Hotande moln.
Det var nu olyckligtvis en tid på året,
då den svenska seden såväl i staden som
på landet tillåter en ordentlig jagt efter nöjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
