Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom godt att de söfvande tonerna smekte
hans öra.
”Hvarför talar du så, gode Herman ? Fins
väl någon menniska som alltid förmår
beherr-ska sig! Och finnes ej inom hvarje bröst étt
behof att gråta, om icke detta slags tårar, som
synes, så ett annat slag: de, som falla inom
hjertat?”
”Jo, säkert. Jag har också gråtit sådana
tårar .. blods-tårar, och de skilja sig från de
naturliga derigenom att, då dessa svalka
sinnet och liksom förnya dess spänstighet, de
sednare i stället bränna och fräta på sjelfva
lifsmärgen.”
”Du målar med ryslig klarhet!”
”Det är ju naturligt: du har ännu icke
gråtit en tusendel så många af dessa
hemlighetsfulla tårar som jag . . Redan då jag var
barn, började de falla en och en på mitt hjerta.
Som yngling kände jag dem tränga igenom
hjertat och fylla det med eld, men det var
ändå ingenting emot det, som mannen måste
utstå: dessa blodstårar pressadesJdå ur
hjer-nan. O, måtte du aldrig få ens det
aflägsna-ste begrepp om .. om .. Ah, min nådetid är
förbi. . demonerna fatta mig åter!” Och med
ett rop så genomträngande att det ljöd genom
huset, tillkallande hela familjen, föll han [-nästan-] {+nä-
stan+} liflös tillbaka mot ryggstödet.
”Nej, han får icke flyttas: jag vill se
honom, när han vaknar!” sade Edith med samlad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
