Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sönderslitit min själ! Se, den är nu upplöst i
atomer: den har ej mera någon
sammanhållning. Och det är ditt verk, du goda engel,
som snart lät öfvertala dig att gå i förbund
med mitt andra jag, hvars fjättrar min
viljekraft förut brutit, men hvilka jag nu under
dödspina måste återtaga, ty emot två mäktar
jag intet... Ack, falska, falska engel, som
med din siréntunga stal min själ ifrån mig ..
hvar har du gjort af den .. . hör du icke, jag
frågar, jag ropar ... Ha, du tiger, fega,
kär-lekslösa qvinna! Menar du jag ej förstår att
du sålt den till honom . .. och det kunde du..
du, som hvilat vid mitt bröst!”
”Stanna, Herman, återkalla ditt förnuft! Du
ger nu vika för en förslappning, som du kan,
som du måste besegra. Fäst dina blickar på
mig, jag vill det, och se huru dina
anklagelser isa blodet i hela min varelse! Du har
känsla af din grymhet.”
Han upplyftade mekaniskt sina ögon på
henne, och emedan hennes ord och blick
skingrade en del af töcknet, förmärkte han de
outsägliga qval, söm afspeglade sig på hennes
ansigte. Han. fattade till och med hennes
af-sigt och ansträngde hela sin sista slocknande
kraft för att rycka sig undan den makt, som
började fatta honom. Men Edith bedrog sig:
nu berodde tyvärr ingenting mera på hans vilja,
det syntes på hans blick, som med onämbar
dödsångest qvarhängde vid hennes, intills med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
