Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menskligt öga såg henne. Hon knnde dock
icke gömma sig för sig sjelf.
Slutligen inträdde en mindre mörk och
svår tid.
Vakandet om nätterna upphörde, läkaren
spådde det bästa och grefven satt åter inne i
rummen om dagarne.
Det är väl sant att han satt der mer lik
ett spöke än en lefvande menniska, men han
fans der ändå, och man hoppades på våren
och det nya, varma lifvet.
Men ännu höll vintern sin hvita likduk för
jordens anlete.
Och till råga på denna husliga jemmer
hade farbror Janne begifvit sig bort redan
framuti januari. Hofrättsrådinnans bref
träffade honom så sent,, att, innan han återkom
till Dagby, den sorgliga dramen var utspelad.
Grefvens lynne hade alltid i dess friska
tillstånd utmärkt sig såsom lugnt och fridfullt
Han hade älskat att sysselsätta sig med
mekaniska göromål för att, sedan han ej mera
vågade anstränga sig genom läsning och
mediterande, likväl ha ett mål, som kunde fängsla.
Nu hade en obotlig mjeltsjuka följt på lugnet,
en slapp overksamhet på sysselsättningarne.
Det var blott musikens ljud som någon gång
kunde sätta en sakta sprittning i hans trötta
lifsandar, och derför spelade ej blott Edith allt
det skönaste, hon ur tonerna förmådde
uppkalla, utan Helmer satt långt in på natten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
