Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
figurer, som rimfrosten bildat i tallarnes
dunkelgröna kronor.
I Ediths kammare hade nattlampan nyss
slocknat, och som det äfven var mörkt midt
öfver, hade hon dragit upp gardinen för att
betrakta det sköna vinterstycket.
Hennes blick hvilade på en stor, hvitgrå
sky, som sakta och majestätiskt seglade öfver
himlens fäste: den gled fram mellan strålande
stjernor och antog under sin färd så många
olika former och höljen, att Edith med
oaf-vänd uppmärksamhet följde den, troende sig
i de lätta, mörka skiftningarne se ett helt
liktåg.
”0, den som vore derinne!” suckade hon,
under det hon sömnlös vred sig på sitt läger.
”Hur himmelskt ljuft att icke mera lida och
tråna efter det, som aldrig skall fullbordas
på jorden!”
Ett besynnerligt sakta ljud från biblioteket
drog i detsamma hennes uppmärksamhet från
den nu i sin dimskrud nästan svarta skyn,
som tycktes sänka sig ned öfver Dagby.
Det ljud, Edith så plötsligt förnam i den
tysta natten, lät som om någon derute tassat
och gått och släpat något efter sig.
Hon ville först öfvertyga sig att detta var
inbillning, men snart urskilde hon verkliga
steg — ehuru de gjorde uppehåll — och kunde
ej misstaga sig om att de riktades mot
hennes dörr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
