Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sina läppar med en hänryckning, som kom
Octavie att med häpnad ana det hon
underkänt makten af sina egna behag. Härefter
var han i ett nu hos farbror Janrie, med
hvil-ken han utbytte ett trofast handslag.
”Käre herr Helmer, kom tillbaka!” ljöd
hennes nåds röst. ”Jag har mycket att fråga.’1
”Jag bönfaller om uppskof härmed till
sed-nare på aftonen! Nu, då jag haft den lyckan
att helsa min vördade patronessa” (så artig
hade då Helmer aldrig i sin tid varit), ”flyger
jag tillbaka för att vara den förste som
välkomnar henne hemma.”
”Nåväl,” svarade hon, som här fick en
behaglig aning, ”sitt då upp . . Vi komma efter.”
Helmer svängde sig upp på hästen och
for af som en blixt.
”Låt oss icke köra för fort, min käre
rytt-mästare! Det faller mig före som min artige
bruksförvaltare med flit önskade något
försprång. . kanske en liten tillställning är å bane/’
Edith, som eljest icke var fallen för andra
öfverraskningar än dem hon sjelf anordnade,
kände sig likväl nti ytterst förtjust. Hvar
kunde hon väl bättre, än i hvimlet bland
muntra gäster, dölja sina känslor, som redan
stormade under det tilltvingade lugnet! Ah, han
beräknade nog, att en blick, ett ord lättare
kan utbytas, der hundra ögon blicka på oss
än der blott åtta eller tio finnas.
En nyckfull qvinna. 2. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
