Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lust, ifall herr Helmer någon gång öfvergåfve
dem. Men får jag höra att det framdeles så
händer, skall jag alltid vara öfvertygad att det
skett af de aktningsvärdaste skäl.”
Vid denna anspelning blef Helmer blodröd,
och det var endast hans blick som svarade.
• • • •••••••••••••••••••♦♦#
- ”En hederlig och förträfflig menniska!” sade
farbror, då förvaltaren var borta. ”Jag
högaktar den mannen, icke för det att han ställer
till förlustelser åt svägerskan och behagar
herrskaperna i orten, utan emedan jag inhämtat
att han utan bråk och skryt, utan resonerande
och docerande uträttat mera verkligt godt på
Dagby, det han endast förvaltar, än någon
godsegare häromkring verkat för sina egna
underlydande. Det skulle vara mig en
hjerte-fröjd, om jag finge höra att han gjort lycka.”
”Han försummade den, då den bjöds
honom!” svarade Edith med tillgjord likgiltighet.
”Farbror mins visst, att Hortense von Y. en
tid icke önskade något bättre än att bli fru
Helmer.”
”Han hade alltför mycket heder i sig att
narra en stackars qvinna för hennes pengars
skull.”
”Men det var skada att han ej fick längre
tid till besinning. Hortenses förlofning med
major H. kom så hastigt.”
”Stor sak i livem den lilla slinkan gifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
