Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig med! Han lär icke anse sig ha gjort
någon förlust.”.......
Efter ett par timmar stannade sällskapet
och slog sig ned i det unga majgräset.
Edith dukade? gubben och Primus hjelpte
till, och nu, under det Edith ömsom gret och
skrattade, flyktade åter en timma: det var så
skönt, men ändå så vemodigt ljuft härute, med
den unga vår<?n framtittande i hvarje knopp
och blad, den godlynte, älsklige farbror Janne
bredvid sig och Primus och Murre rullande om
hvarandra i fonden, att hjertat både vidgade
sig och hopklämdes.
Men beklämningen blef dock öfvervägande,
då gubben slutligen sade:
”Seså, min du, kredensa mig nu det sista
glaset, och så intets pjunk! Stoppa in
lemnin-garna du, Primus, och se glad ut, pojke!”
Vid denna uppmaning drog likväl farbror sjelf
rockärmen öfver ögonen.
”Allt klart och packadt, husbond!”
rapporterade Primus, delande den sista pastejen
mellan sig och Murre.
Farbror Janne steg upp och utsträckte
ar-marne mot sin älskling.
”Om du skulle komma i något slags
bekymmer, min du . ..” här blef rösten oklar:
gubben nödgades rent af taga till näsduken.
”Ja, i det fallet, farbror, vet jag hvar min
bäste vän fins, min ende vän på jorden!”
”Nej, ieke så, barn .. men jag kan ju få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
