Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod under passionens inflytelse, med förakt
betraktade hans ringa stånd, det icke fans
mycket hopp för den förmodan, att hon i ett
möjligt blifvande äktenskap skulle glömma denna
väsendtlighet. Ångern kunde komma afklädd
både poesi och kärlek .. ångern naken.
”Nej, icke detta,” sade han med stolt ovilja
till sig sjelf, och läppen darrade, bröstet svällde,
ögat blixtrade . . . ”icke ånger, icke förakt i
utbyte mot trogen och redlig kärlek: bättre då
evig skilsmässa”.............
Men var väl Helmer den ende, som gaf
akt på Ediths olyckliga förändring, som såg
det knappt skylda intryck, hvilket hans ankomst
och aflägsnande visade på hennes ansigte ? Nej,
äfven hofrättsrådinnan hade nu fått öppna ögon
genom tre beställsamma hjelpare.
Den förste var ryttmästaren.
Efter sex veckors frånvaro vid mötet
återkommen till denna ort, der han tycktes ärna
för alltid nedslå sin jordiska hydda,
öfverra-skades han på det mest slående sätt af Ediths
förändrade tillstånd. Ryttmästaren hade
visserligen flera gånger uppgifvit hoppet på denna
eröfring, men åter, efter bättre öfvervägande,
erinrat sig det gamla ordspråket ”trägen vin- .
ner”, till hvilket han lade den af erfarenheten
bestyrkta satsen att qvinnor, hvilka länge
förkastat alla slags anbud, vanligen sluta med
att taga den, som, trogen och ofta förkastad,
ännu står qvar, sedan de andra försvunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>