Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på tröskeln, mamseli Octavie, darrande af
svartsjuka och tillfredsställd hämdlust, bakom henne.
”Vet ni, min herre” (det var till älskaren
som den sårade modern, med en röst nära
qväfd af sinnesrörelse, först vände sig), Vet
ni livilken lömsk nedrighet ni begått, då ni
med vanära brännmärkt det hus, som med
förtroende emottagit er!”
”Dessa skymford,” svarade Helmer, som
hastigt uppstigit, ”kunna icke (om hennes nåd
ger sig tid att granska förhållandet) här
användas. Jag har begärt Ediths hand, men
jag har icke blott med hån blifvit afslagen,
utan äfven bortvisad från Dagby. Detta var
hennes nåds rättighet, men min kärlek, mina
med Edith vexlade löften hade också en
rättighet: jag förmådde icke resa utan afsked,
och då hvarje annan väg dertill var stängd,
nödgades jag begagna hvad jag sjelf mest
afskyr .. smygvägar.”
”Nej, tro honom ej., mamma, det är ej han
som begagnat dessa smygvägar! Han visste
ej, jag bedyrar det inför Gud, det ringaste
om detta möte, hvilket jag på förhand
beslutat. Det är jag som med böner, med
koketteriets konster lockat honom dertill, då han,
såsom jag förut bedt honom, vid återkomsten
från parken stannade nedanför verandan .. .”
”Jaså, nedanför verandan . . men denna
biljett, som du tappat, öfverensstämmer icke
alldeles med dina uppgifter.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
