Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
got jemförligt dermed .. . Hela din garderob
qvar på Dagby., du skämtar väl?”
”Nej, visst icke, min vän! Jag tänkte, jag
föreställde mig . . jag visste ju icke huru en
arrendatorska egentligen skulle kläda sig! Jag
försäkrar dig, att jag trodde mig göra mycket
väl och att alltsammans skulle behaga dig.”
”Ack, du goda, kära hjerta, du lilla
älskade toka, så likt dig! Men kunde du då
icke förstå att, ehuru vår ställning var enkel
och inskränkt, den dock icke var sådan, att
vi behöfde anlita ytterlighetens gränser. Och
föll det dig alls icke in att din man, som
blifvit van att förtjusas af din utsökta elegans,
vid detta så bjerta afbrott lätt kunde råka på
den idén, att du ensam med honom icke
tyckte det löna mödan att vara skön.”
”Nu gör du mig ledsen, Ernst, ehuru,
förstås, att du bara skämtar: du vet nog att hela
min tillvaro är en tanke på att behaga dig . .
och då jag nu ser huru du, fastän du
kommer från logen, är väl och behagligt klädd i
den der morgonrocken, som, ehuru icke af
fint kläde, ändå är så smakfull, då begriper
jag rätt hur löjlig du måste ha funnit mig.
Men vänta,” tilläde hon med ett återvändande
leende, ”jag är ändå icke så alldeles utan
resurser. Vi få väl se!”
”Åtminstone”, återtog Helmer, ”är jag viss
att du har den der förtrollande drägten, som
du bar den olycksaligt lycksaliga natten?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
