Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt under flera vädervexlingar. Se till, min
du, att det blir genom gerningar och genom
en ny utveckling af ditt väsende som du
in-gifver öfvertygelsen om din förändring!”
”Vet farbror allt?”
”Nej, min du, jag fick blott en vink af
din man i går, att någonting hemlighetsfullt
och olyckligt, som hade gemenskap med
Dagby, förefallit och bestämt denna resa. Men då
jag så väl känner Helmers karakter, vet jag
tyvärr ock att en resa af denna beskaflenhet
aldrig blifvit af, om ej du gjort det till en
nödvändighet.”
”Sofver Ernst ännu?”
”Ännu! Han har icke gått till hvila.”
”Store gud, han har väl icke rest?” Hon
blef blek som döden.
”Nej, nej, barn, han har vakat öfver dig,
och nyss fann jag honom sittande der bakom
gardinen.”
• 9
”Ar det möjligt, är det verkligen visst,
farbror? Han vakade öfver mig! O, säg, hur
såg han ut? Var hans blick öm, eller hade
den endast detta stirrande, tankfulla uttryck,
som den nu mest har?”
”Kom fram, son, jag kan icke förställa
mig! Och så illa är det väl ändå icke, att
hon ej får veta hvem det var som gret.. Det
var icke jag, barn: jag kom just nu in.”
”Jag var orolig öfver din helsa, Edith!”
sade Ernst, i det han hastigt framträdde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
