Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mitt blod stelna, när jag tänker på hans
utseende och hans korta, dödskalla tori, då han,
vid det han så plötsligt trädde in, sade: ’Jag
skall sjelf föra denna af sin pligt förgätna
qvinna från det hem hon velat lemna!’ Om
Mörnburg minnes jag blott, att han förekom
mig som en stackare, då Ernst med sin
kraftfulla hand stötte honom undan.”
”Och derpå förde han dig genast bort?”
”Genast, utan att jag vågade säga ett ord.
Jag var rädd för Ernst, så rädd, att jag
darrade vid blotta tanken att möta hans öga, och
ändå kände jag att jag endast var trygg, så
länge jag var hos honom. På tvänne dagar,
under hvilka jag ofta försjönk i en fysisk dvala,
som lindrade smärtan, talade vi ej mera än de
oundgängligaste ord. Men på den andra
aftonen ... ah, farbror, tänk på hvad jag då led!
Vårt nattqvarter togs (det var ett bittert strafl
af Ernst) på samma ställe, der vi just samma
dag för ett år tillbaka firade vår bröllopsafton.
Jag vet ej huru jag kunde öfverlefva det!”
”Arma barn!”
”Jag vågade här anropa Ernst om
barm-hertighet, men han förblef icke blott orörd för
mina böner . . han talade om laglig skilsmässa.”
”Min du,” sade farbror hviskande och med
en hemlig blick full af oro åt dörren, ”är det
riktigt godt igen? Han har en så fast
karakter. Då han uttalat de der orden . ..”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
