Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det’ . . . Vid gud, jag hade lust att tukta den
slyngeln med min ridpiska! Ar det ej liksom
den största barmhertighet, som kan visas henne,
o
att han tager sin hustru till godo? Ah, jag är
viss att han har skrämt henne till
eftergifven-het, och om jag finge råda, skulle mamma visa
hvad en mors myndighet betyder.”
”Du vredgas och lamenterar som en
skolpojke!” sade hofrättsrådinnan förtrytsamt. ”Du
vet väl att mannens myndighet utplånar
moderns, och då det gick som jag anade, att
Edith ångrade sig, ty jag vågar mitt lif på
att Helmer hvarken tiggt eller tvingat henne
att stanna hos honom, så är det endast min
värdighet som blifvit kränkt, och om den
tager jag sjelf vård utan så mycket väsende.”
”Ja, hennes nåd vet nog hvad som
fordras!” ljöd mamsell Octavies våglika röst. ”Och
visst fordras det mycket för att godtgöra
hennes nåds ojemförligt kränkta värdighet.”
”Men hvem tackar jag för allt detta, mitt
herrskap, om ej just min herr måg och henne,
mamsell! Jag menar icke den harm och
kränkning, som drabbat mig genom Ediths ånger (ty
det visar ändå en smula karakter, att hon icke
sprang från sin man lika besinningslöst som
hon lemnade sin mor), men jag talar om den
harm, som ligger deruti att både det unga
paret sjelfva, farbror Janne och en hel del annat
folk skola tro mig om att ha spelat någon
intrig för att förmå min dotter att öfverge plig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
