Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röst var fullkomligt lik farbror Jannes: ’Du har
visst lidit följderna af dina handlingar, men
blott till en del, ty af alla dina motgångar har
ingen rört vid ditt lifsblod. . du har haft din
tröst i din make, ditt barn. Om Gud nu skulle
kalla till sig barnet af ditt hjerta, detta lif af
ditt lif, så bör du utan knot taga denna
förlust och prisa Gud att du fick behålla honom
så länge, att du hann begripa och lära dig
din bestämmelse på jorden . . Knotar du ändå,
så besinna om det i stället vore vid din
makes dödsbädd du sutte .. .’ Då denna erinring
som en blixt slog ned i min själ, upplöste sig
min ångest i en suck af helig tacksamhet.
Genom denna engel” (hon visade på sitt barn)
”har jag varit så lycklig, men om Gud toge
honom tillbaka, har jag dig . . . Toge han
der-emot dig, då funnes ingen, ingen ersättning!”
Med oändlig rörelse slöt Helmer den
älskade qvinnan till sitt bröst.
Häftigbeten af hans egna känslor tillät
honom ej att finna ord, ty då han kastade sin
blick in i framtiden, kunde han ej hindra sig
från -att tänka på den stund, då Edith
måhända sutte vid en annan dödsbädd. Och ehuru
den skulle försona allt, visste likväl Helmer
(och det var både hans högsta tröst och
högsta smärta) att ingenting af hvad denna
verl-den kunde bjuda, skulle ur Ediths hjerta
någonsin utplåna minnet af hennes första och
enda kärlek, denna kärlek, som genomgått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
