Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigdomens och lidandets skärseld och som
der blifvit så renad.
Men Gud hade miskund med Edith: hon
hade blifvit förd till pröfningens yttersta rand.
Der utsträckte han sin hand liksom han velat
säga: ”Det är nog!” Döden vek bort, och
sorgen gömde • sitt anlete bakom den himlaburna
glädjen, hvilken slog ut ett friskt skott för
hvarje ros, som åter började knoppas på lille
Jannes kinder, för hvarje dag, då den
smygande febern icke brände hennes makes blod.
Och för denna heliga fröjd tackade hon,
näst Gud, läkaren, en man med hjerta och
upphöjda tänkesätt, som, sedan han en gång
blifvit införd i den lilla familjen, egnade den
sina omsorger af ett lifligt och varmt intresse,
väckt af deras olyckor, deras undergifvenhet,
deras inbördes kärlek.
Sedan han förklarat lille Janne utan all
fara, förmådde han Helmer att undergå en
ordentlig och ändamålsenlig behandling; och skött
af denne man, icke blott utmärkt skicklig i
sitt yrke, utan äfven skicklig i konsten att
vinna menniskor och af dem göra sig älskad,
rönte Helmer snart den mest välgörande verkan.
Utan denna händelsens lyckliga
mellan-komst skulle hans helsa ohjelpligen ha dukat
under, ty han tyckte sig icke ännu behöfva
rådfråga läkare, det vill säga att han, så länge
han kunde gå uppe, tänka och arbeta, hade
hvarken tid eller råd att vara sjuk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
