Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pröfvas, hvilar tydligt på förutsättningen, att mogenhet är
synonym med kunnighet, samt att denna — och speciellt den
bildningsgrad, som vore normal för studentvärdighet — utgöres
af en summa af specialkunskaper, mätbara och uppskattbara på
en kort stund af personer, hvilka förut med examinanderna
ingen bekantskap äga. Det skefva häri behöfver ej uppvisas.
Onekligen, så vidt den akademiska bildningen är en fortsättning
af den vid Gymnasiet gifna, så väl i afseende på uppfostran
som kunskap, ligger i idéen af detta förhållande en viss
normalstation för denna öfvergång. Gymnasiiundervisningen bör
ej sluta, och den akademiska ej vidtaga öfver och isynnerhet
ej under denna punkt. Men med den stora variationen i
ynglingars gåfvor och flit kan ingen reglementering hindra, att här
icke en ganska stor latitud måste ega rum. Conformiteten
blir i en sådan mening aldrig annat än ungefärlig. Men
den sanna conformiteten ligger i den gemensamma mogenheten
att sjelf studera, och denna pröfvas ej på sådant sätt. Denna
blir en följd af den reform, som vid sjelfva Gymnasierna och
särdeles vid de derstädes anställda pröfningar bör föregå.
Men det är ej nog att på grund af raisonnement och
fenomener visa det otjenliga i närvarande förhållande, ej nog
att föreslå och på rationella grunder försvara de förändringar,
som anses nyttiga. Det kanske mest öfvertygande torde vara
en appell till de resultater, som användandet af de föreslagna
medel, eller af de med dem ungefär analoga, på andra orter
har gifvit. Om jag ock kunde dervid åberopa hvad jag sjelf
under ett längre vistande vid de flesta af Tysklands utmärkta
Universiteter hört och sett, till ynnest för den uttalade åsigten,
så vill jag dock heldre stödja mig på sins emellan fullkomligt
öfverensstämmande meddelanden af män, hvilka just åt
Tysk-lands undervisningsverk egnat en flerårig uppmärksamhet.
Härvid bör till en början anmärkas, att Tyskarne sjelfva ofta uttala
den öfvertygelse, att den vetenskapliga odlingens blomstrande
tillstånd i detta land till en väsendtlig del förskrifver sig från
Gymnasiernas goda skick och detta senare återigen från abitu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
