Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rientpröfningens inrättning, det mål, den uppställer för
gymna-siibildningen och den makt, som derigenom lägges i
gymnasii-lärarnes händer att de sjelfva pröfva sina lärjungar*).
Då hufvudfrågan är att på grund af moralisk garanti
upprätta det för den allmänna bildningen bästa och säkraste
organiska förhållande mellan Bikets högre och lägre
undervisningsverk, med upphäfvandet af det på upplösande misstro
grundade kontrollsystem, hvars oduglighet nu synes hafva
tillräckligt manifesterat sig, så kan här ej vara meningen att
upp-. gifva bestämda förslag till detaljerna af den nödiga reformen.
Det är blott nödigt, att grundåsigten erkännes och i följd af
detta erkännande förståndiga åtgärder vidtagas. Hit hörer —
så vida i främsta rummet all säkerhet hvilar på hvad jag i
mitt votum kallat «den sanna personlighetsprincipen», d. ä. på
Eforers och lärares duglighet och deraf säkrast följande nit
— en prseliminär granskning, huruvida i sättet af dessas val
och utnämning någon förändring kunde behöfvas, hvilken gåfve
*) Detta är något, som man ofta hör upprepas i Tyskland. Skulle
offentliga intyg anses nödiga, så torde man för det senare påståendet få
åberopa Deinhardts af hans landsmän högt värderade och äfven hos oss
kända arbete (d. Gymnasialunterricht, Hamb. 1837; se i synnerhet
Företalet sid. VIII. Men hela boken är ingenting annat än en utveckling af
de idéer, som ligga till grund för undervisningen vid de Tyska, särdeles
de Preussiska Gymnasierna, så vida de af slutpröfningen bestämmas till
syftemål och rigtning). Hvad det förra omdömet beträffar, så vädjas till
Julius* klassiska verk (N. Amerikas sittl. Zustände), der det på mer än
ett ställe yttras, att Tysklands Gymnasier egentligen äro de, som hålla den
grundligare vetenskapliga bildningen vid makt. Härmed är naturligtvis
icke meningen att nedsätta Tysklands universiteter, de första i ver Iden;
utan Julius och de, hvilkas utlåtanden han anför, vilja utan tvifvel säga,
att den kritiska behandling af vetenskapliga ämnen, som vid dessa
universiteter är öflig och efter tidens fordringar nödvändig, snarare skulle
verka missbildande, så framt icke den underbyggnad, ynglingen vid
Gymnasierna vinner, vore så stark, att han utan skada genomgår denna
skeptiska skärseld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
