- Project Runeberg -  Waldemar Klein. Novell /
27

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dag, ehuru det är afton? Supéen blir ej förrän klockan 2 å 3 i
natt.”

Häremot hade ryttm åstaren ingenting att invända. Man
körde fram till dörren, som likväl allaredan var helt och
hållet tillspärrad af folk. Sedan baronen med sina geda
armbågar banat sig väg genom trängseln, anträffades en jungfru,
hvilken mot tredubbel betalning förskaffade dem ett enskilt
rum. Musikens lifvande toner återklingade redan från danssalen,
och våra resande skyndade att, så fort som möjligt, styrka sin
kropp efter kölden och den hastiga färden, hvarefter de klädde
om sig och uppsökte balrummet.

Första dansen var nyss slutad, och på långa bräder,
öfver-klädda med hvita lakan, strålade här ortens qvinliga skönheter.
Våra vänner nyttjade både sina naturliga och konstgjorda ögon
för att bestämma åt hvad håll de borde ställa kosan. På bå-

da sidor om salen ledde dubbeldörrar åt andra rum. De
resande förfogade sig it den ena, men funno utgången tillspärrad,
ehuru båda dörrarne voro aflyftade. Uti en här belägen
mellan-förstuga, som förde till klädrummet, voro upphöjningar anbragta
för musiken, hvilken bestod af åtta musikanter utaf Kronebergs
regemente. Der var således ingen passande plats. Med
biträde af sina lorgnetter erhöllo de slutligen sigte på ett rum,
som utgjorde medelpunkten för herrarnes nöjen. De styrde dit
och hamnade lyckligt bland grupper af äldre och yngre män,
virabord, punschbålar, tobak och högar aå pipor.

Brukspatron träffade “ här ett par bekanta, hvilka åtogo
sig att presentera dem för damerna. För att så mycket
bättre kunna bestämma sitt val, fattades posto vid tröskeln, och
nu läto de sina blickar anträda en upptäcktsresa utefter den
förutnämda raden; men dessa blickar voro på långt när icke
halfvägs, då dörrarne åt stora förstugan öppnades och ett
fruntimmer, otvifvelaktigt en förnäm dam, inträdde, åtföljd af tre
gracer.

Damens klädsel efter då varande bruk var ytterst
praktfull: en lysande siden-walterscotts-klädning, en turkisk
schal, som till hälften betäckte icke just alltför ungdomliga
former, och på hufvudet en röd och hvit krusflors-turban med
hvita panascher, hvilka behagligt svajade vid hennes stela
nickningar till de åt höger och venater helsande balgästerna.
De efterföljande gracerna voro klädda i hvita florsklädningar,
och hade törnrosor i lockarne. Alla fyra gingo upp till den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcewklein2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free