- Project Runeberg -  Botaniska utflygter. En samling af strödda tillfällighets-skrifter / Band 1 /
48

(1843-1864) [MARC] Author: Elias Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommer af deras vanvård i den allmänna bildningen; vore de
i denna en magt, så skulle dagens frågor i helt annan dager
skådas. Ty, hvilka äro väl de stötestenar, hvarpå dagens
ordförande stapla? Allmänna grundsatser, i verkligheten
tillämpade utan afseende på gifna förhållanden, då en hvar med
naturen förtrogen lätt inser, att de, om än sanna, endast
under bestämda villkor kunna utföras och i annat fall ofta
leda till sin motsats. Och detta, mensklighetens sanna
upplysning och förädling, icke blott i fysiskt, utan äfven i
moraliskt och intellektuelt afseende, är deras högsta egentliga syfte.
Uppoffra de detta mål för andra biafsigter, så skola de snart
blifva sköflade och förnedrade. Att i allt söka högre
upplysning är en religiös pligt; särskilt gäller detta om naturen,
hvilken Skaparen öfverlåtit menniskan att beherrska som sitt
konungadöme. Hennes första pligt är väl derföre att lära
känna och vårda sitt rike, fast mången i sin fåyitsko anser
detta för sig alltför ringa. Men hvad som icke varit for ringa
för Gud att skapa, det kan aldrig blifva för oss ringa att lära
Tiänna. Hvad skulle man säga om en furste, som ännu icke
kände sitt land, men efter eget tycke ville omskapa det, eller
som ännu icke satt sig i besittning af sitt rike, men ändock
drömde om eröfringar från en öfvermäktig granne? Men handlar
icke vetenskapsmannen alldeles på samma sätt, då han vill
förklara naturen, utan att känna henne, eller göra inkräktningar
på det öfversinnligas gebit, innan han rätt kunnat fatta det
sinnliga? Guds uppenbarelse i det närvarande är lika vigtig att
känna, som i det förflutna; när häfden afkunnar sin dom öfyer ti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:20:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/febotan/1/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free