- Project Runeberg -  Botaniska utflygter. En samling af strödda tillfällighets-skrifter / Band 1 /
136

(1843-1864) [MARC] Author: Elias Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stå på papperet), ty dessa «numerosa stirpium, graminum,
muscorum genera« öfversågos med flit som hela klasser af
namnlösa slafvar, hvilka lika litet egde några vetenskapliga
anspråk som de lägsta folkklasserna medborgerliga
rättigheter. Man anmärkte endast det, som var sig till gagn (vi tro,
att materialismen i den gamla tiden var åtminstone lika stor
som i vår); i medeltiden tillädes det, hvaruti man trodde sig
se högre idéer symboliserade, och först i nyare tiden
börjades sökandet i naturen af rent vetenskapligt intresse. När
således i våra dagar den ringaste alg, den minsta mossa i
systemet tillägges samma rang och vigt som solrosen och
palmen, se vi deruti ett uttryck af nyare tidens
jemlikhets-princip *). Det nämda erkännandet af hvarje individuelt värde
för sig är visserligen ganska riktigt (man borde säga
kristligt); men i de nyaste växtsystcmerna får man ock se, huru
den ensidiga abstrakta uppfattningen deraf leder till de mest
upp- och nedvända förhållanden, såsom den i dem allmänt
hyllade grundsatsen, att man öfver allt bör utgå från det ofull-

*) Härvid är likväl nödvändigt anmärka, att det ar från
vetenskaperna de förändrade åsigterna utgå i tidsandan och icke tvärtom,
fast den sednare strängare tillämpar dem. Så f. e. voro ju
Franska revolutionens idéer länge förberedda af vetenskapsmännen,
innan de af folket anades, än mindre tillämpades, — och icke är
svårt att inse, hvartill i vetenskaperna grunden för vår tids
strlif-vanden ligger. Men, då i nyaste tiden allt så raskt utvecklar sig.
händer ofta, att tidsandan hinner först tillegna sig, hvad som i
vetenskapen redan är något förgånget. Så vidt en tidsanda
hvi-lar på vetenskapliga sanningar, kan hon icke kallas falsk; men
hittills åtminstone synes hon ensidigt tillämpat alla sådana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:20:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/febotan/1/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free