Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom för Cliinesernas The uti Oeå, Arabernas Coffe i
xw-cpccto, Amerikanarnes Mamei i fructu mammoso o. s. v. Linné
var häruti strängare än Greker och Romare sjelfva, som ofta
tillegnade sig barbariska ord, då de saknade egna, men
mildrade dem efter sitt språks uttal. Följden deraf blef likväl
den, att Linnés efterföljare ville hafva etymologi för alla
antagna slägtnamn, och tyckes man dervid ofta ansett all
historisk, all filologisk sanning likgilltig, blott man fick en
härledning. Så uppkommo sådana etymologier som Viburnum
«a non vincendo« (de gamles Viburnum var i alla fall icke
identisk med vår, icke ens någon bestämd art). Viola af «ad
vias« eller «vi olendi«. Utan afseende på namnets ursprung,
utan sinne for naturens språk tillgreps hvilket språk som
helst, hvarunder ordens betydelse ofta på det mest
besynnerliga sätt tillskrufvades. För att inse, huru dylika
etymologier sakna allt värde, behöfver man blott jemföra deras
olikhet och motsägelser, f. e. Avena, af Celtiska ordet alan,
äta; af advena, fremling; af vacuus, tom, — eller Milium,
af Celt. Mill, sten; af mitte, tusen, och af (.lelivrj *) o. s. v.
namnen och öfverforde ’dem till växter, som för de gamla voro
fullkomligt okända. Namnets klassicitet ansågs neml. vigtigare
än dess riktiga användande.
*) Som Plinius säger ”Milium est frumentum ex India allatum”,
vore väl mera skäl att söka dess rot i Sanskrit eller Orientens språk
än i Celtiskan*, dess Grekiska namn är xsyxQOg- Hafran var
ett både uti Italien och Grekland okändt sädesslag, hvilket omtalas
af Plinius (XVIII) såsom Germanerna tillhörigt. Derföre torde en
fjerde gissning vara fullt ut så god som de öfriga, neml. att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
