Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
misstag i Latin och Grekiska, torde vara ursäktligt, om man
icke obesedt antar alla de Geltiska derivationerna. Då man
likväl har bestämd anvisning att söka en derivation i Gallien,
antager man henne med tacksamhet, ehuru just icke
mycket dermed är vunnet. Så säger Plinius: «Betula est arbor
gallicaa, och på denna grund anse vi sannolikt, att namnet
är lånadt af trädets Geltiska namn, Betu. Men, att härleda
Festuca af Gelt. ordet Fest, föda, betesmark, anse vi mer
äf-ventyrligt, fast nuvarande Festucse gifva god föda åt
boskapen på betesmarkerna; ty det är först’af Linné, som
namnet bestämdes för nuvarande Festucae, och han har
säkerligen hemtat det af det Latinska Festuca, som hos Plinius
äfven betyder grässtrå; men uti ingen af detta ords flera
bemärkelser ingår något bete eller föda.
Mängden af anmärkningar emot de nu antagna
växtnamnens etymologi växer oss likväl så öfver hufvudet, att vi måste
inskränka oss till att blott punktvis uppräkna de
hufvudsak-ligare. l) Förbiser man ofta de betydliga förändringar, de
flesta namn undergått i skrifsätt och uttal. Utan att känna
det ursprungliga ledes man jemt på villspår. Exemplen
här-uppå äro otaliga (se växtnamnens historia); Allium skrefs i
äldsta tider äfven Alium, och dess äldsta derivation af
(Gramen 1. Liiium) halium, stamförvandt med halo, är visst
osäker, dock yida sannolikare än de sednare ur Grekiska och
alla’ dess derivata, som ej få forvexlas med derivata af —/(70,
och de skola låogre fram förklaras. Det är vigtigt for
tolkningen att oollectivt undersöka alla, som tillhöra samma namnfamilj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
