Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och på hvad ort ett namn först uppkom, de då vid
namngif-ningen afsedda förhållandena *), de den tiden gängse begreppen,
analogien med af samma eller samtida författare gifna; ty i
hvar tid är en viss grundåsigt herrskande, eller något
gemensamt, som i vår tid försvunnit eller, rättare, af oss
sjelfva ej förnimmes, emedan vi anse det allmänt gällande **).
•) Huru många misstag hade icke undvikits, om man varseblifvit,
att de flesta äldre namn äro adjectiver, hvartill substantivet
bortfallit, och att man i namnets genus har anvisning pä detta
substantivum? Eller mera aktgifvit på de gamles bruk, att benämna
en okänd växt efter växtorten? Man hade då icke sökt
deriva-tionen för Teucrion uti en prins, Carum eller semen Carium i
Carus, eller Aconitum efter Ovidii dikt i anovrj, slipsten (rättare
sandsten). Det är alldeles, som om en utländning med Svenskt
lexicon i hand ville försöka tolka dylika inhemska växters
orts-namn, säsom Kongsängslilja med en lilja från kungliga ängar,
Alsike-klöfver med alls icke klöfver, Gottlandsrofva med rof
eller vinst af godt land, Ölanstok med Öl-ans-tok eller oduglig
att ansa ölefc, jemfördt med Pors, Skummelöfsört med en ört
med dunkla blad, Kastlöser med lösa qvastar o. d. — Andra
åter med bestämdt annan derivation skulle han taga för
orts-namn, såsom Ålandsrot från Aland, Kalmarerot från Kalmar,
Tierpsrot från Tierp och Hven från Ön Hven. Vi hafva blott
anfört detta som ett varnande exempel på lättheten att finna
etymologi för allt, om man ej binder sig vid bestämda lagar, —
och, lika löjliga de nämda för oss äro, skulle visserligen Romare
och Greker funnit många föreslagna.
**) Så väl i sjelfva bildningssättet af växternas namn som i deras
uppfattning af naturen eger man icke blott en probersten på
deras antaglighet (ej riktighet), utan äfven på namnets ålder,
liksom Prof. Brunius af cementet och några sirater igenkänner
en ruins ålder och byggnadsstil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>