Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänt Europeiska söker man vanligen förgäfves någon rot —
och lör de Germaniska finner man roten, eller rättare
när-förvanta ord, icke i nuvarande språken, utan i
Meso-göthi-skan eller något Germaniskt urspråk, hvarifrån de stelnade
qvarstå under språkens i öfrigt fortgående utbildning.
Således måste de förre blifvit nedförde från den tid, då
Europeiska folken ännu bodde tillsammans i Osterlanden, uti det
ursprungliga fädernehemmet; de gemensamt Germaniske åter
bildades före Germaniska folkens förgrening till skilda
stammar. Jag känner icke tillräckligt Sanscrit och de
stamför-vanta Vest-Asiatiska språken S) för att öfver dem yttra mig;
de yngre religiöst-poetiska i Sanscrit f. e. Jamaprija,
Rama-prija o. s. v., kunna naturligtvis icke jemföras; men då de
äro bildade vanligtvis efter Indiska gudomligheter, alldeles
efter samma princip som våra medeltids-namn, så vittnar
denna mythiskt-symboliska uppfattning af naturen både i
Orienten och Occidenten, sedan dessa skiljt sig till olika
bildnings-liuier, att den icke varit något tillfälligt, utan tillhör en viss
period både i folkens och språkens utvecklings-historia. Som
exempel på de Vest-Asiatiske växtnamnens öfverensstämmelse
med de Europeiske, må nämnas att Humlens för de
Germaniske och Slaviske språken gemensamma namn, liksom
Björkens allmänt Europeiska, äfven återfinnas i Persiskan, att
förtiga [lvete och Uåg, hvilkas rot likväl återfinnes i äldsta
Ger-maniska språket, betecknande det förra den hvita. det
sednare <len röda siiden 0). Hvete kom iill Europa med
Grekiske folken, Ragni åler med Germanerne, äfven soin Jlaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
