Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren («Frumentum germanicum» Plinius;. Af dess forntyska
namn, beslägtadt med Mesog. Havi (= gräs, vårt hö),
bildade Romarne med sydligare uttal Avena; men Celterne egde
redan detta sädesslag under namn af Ate, hvarmed det
An-glosax. Oat synes närmast beslägtadt *). Bjugget, fornn. och
Danska Bygg, är Nordens äldsta sädesslag, liksom mjödet dess
äldsta gästa dryck; namnet är ock egendomligt för Norden och
betyder endast säden, det odlade, af fornn. byggja, så, odla.
Ju längre vi kunna framtränga mot urtiden, dess större
öf-verensstämmelse eger rum; af alla mig bekanta språk hafva
likväl inga så väl bevarat de urgamla stamorden som de
Nordiske, emedan dessa språk, aldrig öfversvämmade af
främmande eröfrares, förblifvit rena i sin rot. Deraf förklaras,
huruledes hos oss bevaras ännu i dag månget stamord, som
i de beslägtade utdödt eller blott i ett och annat fortlefver.
Liksom forn-germaniska mytherne fullständigast upptecknats
i Norden, synes denna äfven erbjuda den rikaste och renaste
källa för de äldre Germaniske växtnamnen **). Vårt allmoge-
*) Bokhvetet kora först med Sarracenerne (frumentum sarracenicum
hos äldre författare) till Europa, hvarför namnets etymologi uti
nuvarande språk är uppenbar.
**) Det har ofta förundrat mig, att ingen bland de mångfrestande
Tyskarne i sednare tider lemnat uppmärksamhet åt de bland
allmogen uti de många Tyska dialekterne lefvande växtnamnen,
hvilka för vårt ämne skulle vara högst upplysande. Visserligen
upptagas f. e. hos Mertens och Koch i Deutschl. Fl. åtskilliga
namn, men så sammanblandade från olika åldrar, olika orter och
med Botanisternes sjelfdiktade, att de för historiskt-linguislisk
synpunkt äro utan all användbarhet. Våra källor hafva varit dr äl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
