Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närmast dessa i älder må vi anse de namn, som äro
egendomlige, men gemensamma för alla Germaniska folk,
utgörande dessa det största antalet af våra Svenska verkliga
växtnamn. Af en egen tillfällighet lemna de växtnamn,
Dio-scorides under första seklet upptecknade i Dacien, det äldsta
språkprof, vi ega af Germaniska urspråket. Upptecknade af
en främling, på ett till ortografi och ljudlära så skildt språk
som Grekiskan, måste det förvåna oss, att flera af dessa, vid
nedre Donaus stränder längst förklingade ljud, ännu i dag
efter 18 sekler igenkänliga, genljuda i våra bergdalar, såsom
SxiaQt} = skära, dvv = dån eller dön, Pilla — Isl. Fifla,
Nysv. Fibla. Om det Dakiska o2f.ia, stående midt emellan
och oleo, hafva vi redan talat; i ^dviaor^e,
motsvarande det Grekiska Onobrychis, återfinna vi i Ania en
medelform mellan det Grekiska Ovog och fornn. Asne 9).
Några århundraden sednare möter oss en rikare källa för
Göthi-ska språket i Ulphilas Bibelöfversättning; här äro växtnamnen
likväl färre, dock lätt igenkänlige, såsom Akarn, än i dag
an-vändt i flera landskaper i stället för ollon, tina i vigatina
brukas ännu både pä Gottland och i Norrige, Vcinatriu =
vinträd, Veinabasi = vinbär, att förtiga mer appellativa ord,
såsom aurt = ört, bloma *) = blomma, paurn — torn, kamm
= korn 10). I sjunde seklet upptecknades några växtnamn
bland Vestgötherne i Spanien, hvaribland Alant, ännu i dag
oförändradt Danska och Skånska namnet på Nysv. Ålandsrot,
*) Mesog. bloma, liksom fornn. blumi, är dock masculint.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
