Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varadt ord, och fornn. rik = stolt, pulver, ott vida mer
träffande namn än det nyare, af Tyskan lånade, intet betydande
Nicht 13). Dessa uråldrige namn utträngas likväl allt mer
och mer af Nysvenskans, hvilka likväl ofta endast äro fria
öfversättningar af de äldre, f. e. Kallgräs (Pedicularis) af det
äldre Frier, Kärringtänder af Gigelsärter *) o. s. v. Det
egentligen lärorika häruti är, att jemte de r.ya bibehålla sig
äfven de äldre i folkspråket; att de nyare upplysa de äldres
betydelse, så att samma växt i allmoge-språket kan hafva 3—4
olika namn, men alla med samma hänsyftning, erbjudande lika
många prof från språkets olika åldrar. Så är förhållandet
med Galium verum; dess i olika landsorter brukade namn,
slägfrid, sängsäma, hviloreda, Jungfru Maria; sänghalm och
frillogräs, afse alla samma begrepp; det yngsta är en
ordagrann öfversättning af det förstnämda **). Talrika liknande
exempel tillhöra den speciella namnlistan. Samma namns
olika uttal i olika landskaper lemnar ett profblad på
dialek-ternes egenheter. Så igen kännes i det Småländska Hjelster,
i Veslgötha Halster, i Nerikes Hilster, i Upplands Jolster,
Norrlands Justcr och slutligen äfven Dalarnes Jster, redan
af ljudet hvarderas hembygd. Så vexla ock Brambär (En-
*) Pedicularis benämnes ock Lie-varg, eftt;r det fornn. ifarg. fiende.
Gigeltand benämdes fordom en person med ojemnu tänder, ett
karakteristiskt namn på ärtväxter för deras ojemna kronblad.
**) De vanligare uttalen Sliefred, Villereda o. s. v. äro uppenbara
förvridningar. Samtligas etymologi är klar i det äldre språket;
namnet J. Maria; sänghalm är deras chrisfnandc under
medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
