Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raid, Silene inflala, hvars uppblåsta blomfoder ’äfven liknar
en^börs ’). Vanliga Svenska namnet är pungar.
Ur dessa trenne skilda källor uppkommo i språket ofta
trenne olika namn på samma växt, så att f. e. Angelikan
eller Engelsörten, skriftspråkets medeltidsnamn, i vissa
provinser kallas Quanne (Färö. Quön, Isl. Hvonn), redan berömdt
i Norska Konungasagan; i andra åter Slöke, af Isl. Slökje,
Sloka = ränna, pipig. Af vida underordnad vigt äro
4. Nysvenskans namn och de äldre sammansatte, som
till bildningsprincip med dessa öfverensstämma och i det
nuvarande språket hafva sin rot och förklaring. Men många
af dessa äro mycket gamla; flera förekomma redan i våra
äldsta skriftliga öfverlemningar från medeltiden, f. e.
Harpe-strengs Lsegebog från trettonde seklet, och många i
allmogespråket bruldige återfinnas redan hos Abbedissan Hildegard
från Bingen kring år I0Ö0, till och med i Carl den Stores
Capitularia 18). Men de måste dock alla hänföras till samma
klass. Så länge ett namn tillhör ett lefvande språk, är det
underkastadt beständig, godtycklig vexling, öfverflyttas lätt till
ett annat föremål eller utbytes mot något mer passande.
Derjemte bildas efter växternes användande, växtställe och
andra tillfälliga anledningar allt jemt nya namn 18); men de
*) Alla Europeiska ord på Tar, såsom Tara, Tariff, Tariffa m. fl.,
synas hafva Arabiskt ursprung. Arabiska växtnamn på iuhemska
växter äro flera, säsom JBerbevis (Sv. Surtorn), Senap. Sikoria,
Ribs o. s. v. — Thlaspi åter heter på Svenska Penninggräs,
\ i Fornsv. och i S\. Lagboken Skjerffvö, pä Danska Skillingnr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
