Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemsk rot, än upptager de främmande, såsom Jordpäron för
Potäter, Jordäplen för Jordärtskockor, Påsk- och Pingstliljor
för Narcisser o. s. v. Många Latinska namn hafva likväl
inträngt i allmoge-språket, då man kunnat inympa dem på Svensk
rot, såsom Solsicka. ej Solsveckor, af Solisequia, Engeltorn
af Eglanteria, Sparris af Asparagus, Rockenboll af
Rocam-bole o. s. v. Det Gottländska Kaipe är uppenbar förvridning
af Cepa, liksom Hirkenpirk och Pirkum af Hypericum 20).
6. Sista källan är Botanisternes försök att införa nya
vetenskapliga namn, som onekligen äro de mest misslyckade
af alla och för folket mer främmande än de Latinska 21).
Vanligen har man stympat det Latinska namnet för att
gif-va det Svensk klang, såsom Rym, af Erysimum, Hclting, af
Elatine, Ryll, af Bupleurum o. s. v., eller ock öfversatt de
Latinska; men vanligen äro desse till sin betydelse
främmande för vår naturåskådning eller hemtade af så obetydliga
delar, f. e. Uddköl för Oxytropis, att de aldrig af folket
kunna uppfattas. Man har derföre ej utan grund påstått, att
vetenskapliga namn aldrig låta införa sig i lefvande språken.
Vi skulle instämma häruti, om ej Linné bildat sådane för
gräsen, som nu öfverallt ingått i folkspråket. Hvilken är då den
osynliga trollkraften i dessa Linnéanska namn? Jo den, att
Linné upptog endast de uråldriga, i språket redan befintliga,
stamorden, böjde och sammansatte dessa efter vårt språks
inre art, hvarigenom hvarje infödd igenkände, hvad inom
honom förut låg outveckladt, och derföre genast fattade de
samma. På denna väg måste vi fortgå, inga n>a namn bildas —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>