Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som man ville i språkförrådet upptaga främmande länders och
städers namn i Öfversättniug. — För alla vetenskapliga
Botaniska namn, som förekomma i Svensk skrift, måste man
hänvisa till Botaniska arbeten, liksom för orters namn t’Il
Geografier. Men då flera utländska växter redan hafva
allmänt antagna namn, gemensamma för de Nyeuropeiska
språken, men skilda från de vetenskapliga, torde vara nödigt
upptaga dessa i ett bihang, emedan en Svensk oftast om dessa
torde behöfva söka upplysning i en ordbok.
Så väl för att säkert bestämma, till hvilken växt ett namn
rättast hör, som ock för att fastställa dess ortografi, är af
vigt att känna dess etymologi eller åtminstone dess historia
och användande i de närmast beslägtade språken. Hvad
etymologien beträffar är den ett särdeles äfventyrligt fält,
hvarom vi redan på annat ställe (Bot. Not.) yttrat oss. För
mycket gamla namn må man vakta sig söka etymologi uti
nuvarande språket. Haftorn (Ilippophae), som så otvunget
synes härleda sig af haf och torn, är ursprungligen ett Tyskt
namn, uppkommet långt inuti S. Tyskland och öfverfördt i
tredje perioden till Sverige (dess äldre Svenska namn är
Finnbär); dess härledning är af Forngerm., liksom Fornnord. Ha.fr,
bock, hvarföre den i nyare Tyskan benämnes äfven
Buchs-torn. Ordet haf ingår icke i äldre nordiska växtnamn, utan
Fornn. Mar, såsom Marhalm, Margräs, Mar vide, Marnate o.
s. v., liksom 3Ior i N. Sverige och ora i Södra i mänga
växtnamn i stället för skog, såsom Morkulla, Dal. (Triental.),
Morhattar (Geran. silvaticum), Oramört, Skån. (Gentiana campe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
