Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot skulle jag önska, att man icke såsom särskilda namn
upp-toge: l) Blott olika uttal eller ortografiske vexlingar; 2) blotta
variationer, då namnet med fria ord kan återgifvas; 3)
uppenbara förvridningar; 4) tydliga misstag genom namnets
öfver-förandé till orätt växt; 5) blott tillfälliga, lokala namn, så
vida ej någon tradition dermed är förenad; 6) obestämda,
collectiva, benämningar, använda i brist af namn; 7) utländska,
som ej blifvit fullt nationaliserade. För att bestämma, till
hvilken växt ett namn rättast hör, måste man känna dess
betydelse, dess utbredning och användande i de närbeslägtade
språken. Så tillägges namnet Klint alldeles oriktigt Centaurea
Cyanus, ehuru denna i de flesta provinser har andra namn;
Klint tillhör i Svenskan bestämdt Agrostemmä, hvilken ensam
och allmänt både i Tyskan och Engelskan så benämnes.
Huruvida det tillhör den Fornnord. stammen Glim, Glimster,
såsom Dianthi, Silene’s arter ännu i Norge benämnas, må
lem-nas derhän.
1. Anledningarne till växternas benämningar äro ilera;
i första rummet har man likväl afsett deras användande;
der-efter någon utmärkande egenskap hos yäxten; så deras likhet
med andra föremål och slutligen växtstället, växtorten eller
något mer tillfälligt. När Yäxten i de båda förstnämda
af-seendena utmärker sig, bör man alltid deruti först söka
namnets förklaring. Men vi anse för ett misstag att alltid anse
växtnamnet för härledt; tvärtom är detta ofta sfamordet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
