Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«hans namn på dem hade vanligen sine artige originer». Men
icke anade Linné hvarken deras höga ålder eller vidsträckta
utbredning, ltos Liljeblad och i flera provincefloror finner
man några tillägg; de vigtigaste i Retzii Flora Oeconomica.
Af dessa fmnas upptagna i Wahlenbergs Flora Suecica de,
som kunde sammanbindas med hans uppfattning af växterne.
Af sednare bidrag förtjena företrädesvis nämnas Herr
Kröningsvärds Flora öfver Dalarne, Herr Dybecks uppsatser
i Runa och i synnerhet Herr Mag. Säves rikhaltiga
samlingar från flera provincer, af hvilka han benäget lemnat mig
del samt flera vigtiga upplysningar. För de Danska och
Norrska växtnamnen är Hornemanns Planteläre mycket
fullständig; till de sednare har Herr Aasen i sin Norske Ordbog
lemnat vigtiga bidrag. Äfven för de Isländska är Hornemann
bästa källan; Halversens Isländska Flora måste mycket
varsamt begagnas, emedan de flesta namnen aro bildade af
författaren. Framför allt bör man iakttaga, att i n.v. Isländskan
mänga växtnamn äro nybildade efter äldre språkets art,
hrvar-igenom de erhållit antik pregel. För Tyska, Nederländska
och Engelska namnen har jag mest begagnat äldre botaniska
författare, jemte tillgängliga urkunder från medeltiden. Ur lhres
Glossarium, J. Grimms Mythologi, Geschichte och
Grammatik der Deutschen Sprache samt andra allmänt bekanta och
klassiska verk äro lånta många erinringar.
3. Linné var den förste, som bildade systematiska
Svenska namn for gräsen och några andra slägten, till
oberäknelig vinst fiir prdktiska lifvet, så att vi nu för dessa ega all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
