Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofrige finnes ingen jemförelse-punkt. Mycket ar i sednare
tider inkommet ur Romanska språken.
5. Då Österländska språken för oss äro främmande,
hafva yi icke velat ingå deruti, ehuru förledande det är efter
Ritters • m. fl. forskningar. Att så väl till enskilda namn (f.
ex. Sanskr. Cana, stammen till Cannabis och alla öfriga
Europeiska namn, Sanskr. calama = calamus, Sanskr. Bhurga
= björk m. 11.) som uti allmänna benämningar stor
öfver-ensstämmelse eger rum, är redan förut tillräckligen bekant.
Elefantens namn, på Sanskr. Fil, förekom alldeles oförändradt
i Fornn. språket. Men, då Indiens växter helt och hållet afvika
från våra, kan ingen stor likhet väntas i enskilda namn,
större uti Fornpersiskan och i Medien.
6. Weber (Ind. Stud. p. 557) söker härleda både
Hvetets och Rågens namn af Sanskr. Vrihi, vårt Ris, hvilket
likväl synes osannolikt. Hvetets, fornn. hweiti, härledning af
Mesog. hveitis, eller Sanskr. cveta, hvit, är otvifvelaktig.
Lassen i Ind. Alterth. I, p. 245 angifver, att äfven Riset i Indien
skiljes i tvenne hufvudslag, neml. det hvita och det röda.
Hvetets namn på Sanskr. är gödhuma — jord-rök (fumus);
Rag’i åter benämning på ett annat sädesslag, Eleusine
cora-cana. Rågens namn, som utbredt sig från norden mot
södern, saknas i Latinet, men finnes i alla Germaniska språk,
äfven Lettiska, Slaviska, till och med infördt i Finska.
7. Att större delen af de Fornnord. ord, som Grimm i
sin ofta åberopade Geschichte der Deutschen Sprache, p. 757
och 758, anför såsom utdöda, ännu verkligen i allmogens språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
