Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fortlefva, åtminstone i härledda ord, anse vi sannolikt; mer
än hälften äro oss såsom sådana bekanta. Klase, fler, glora
m. 11. äro så allmänt kända, att de icke behöfva särskildt
anmärkas. I Finveden, återfinnas flera såsom:
Hattr i hadda sig väl eller illa = uppföra sig etc.
Hik i hinka = fördröja,
Nipr i näpen,
Linni i Linne, Lindorm, ett fabulöst underdjur,
Bil i uttrycket «bia en bil» = vänta en kort stund,
Brurn i brumris = ris efter löfqvastar, som använde9
till fårs och getters utfodring under vintern. Detta ord har
jag dock endast hört af en gammal person under min
barndom.
Hylr i hölj (Jmfr. Molbecks Danska Dialect-Lexicon),
Lon i lona, t. ex. svedan, värken lonar.
Dorg i dorja gäddor = fånga gäddor med krok.
SIcan i skanta = hugga barken af träd, och skant =
barkfallet träd (detta liksom fler m. fl. äro de enda der
bruk-lige benämningarne på ifrågavarande föremål).
Fok, fyka vanligast i Skåne; måhända kan äfven hit
räknas Slippr i Slippskodd = Kippskodd m. fl.
I fjälltrakter äro gälen, fönn m. fl. väl bekanta ord; på
Gottland m. fl. st. buna i bunkäng = sidländt, och flera
andra ord; toÖt i Dalarne allmänt Tadå. Andra återfinnas i
orters namn, t. ex. Skagi, men de flesta i växtnamn. Smäre
för Trifolium, Söl för större alger (jmfr. Aasens Norske Lex.)
äro flerestädes allmänt bruklige; brurn (i brumbär), glis (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
