Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artemisia vulg.j, Gullbo .Solidago), Boört (Senecio); flexioner
Böna, Bynke (Art. campestris och maritima), Binka (Erigeron).
Från alla dessa äro vida skilda alla från buna, scaturigo,
härledda namn, såsom Bunarot (Cicuta virosa), bunk (Gottl.),
större, på fuktiga ställen växande starrarter, Danska Bunke (Aira
csespitosa); samt slutligen det under sednare SO åren bland
allmogen i Upland uppkomna Runaris af Bunias, vittnande om
utländska namns benägenhet att i vårt språk sluta sig till
någon inhemsk stam.
15. Anmärkningsvärdt är, att dessa sällan förekomma i
medeltids-skrifter, utan i dem upptagas vanligast de Latinska.
Det var först efter medeltiden de upptecknades; under den
förstnämda perioden synas de mer tillhört den religiösa
kulten, än Botaniken. Öfver de J. Maria tillegnade, se Dybeck.
I Vadstenatrakten benämnes AUium ursinum St. Brittae
lök; men redan i Carl den Stores Capitularia förekommer, efter
Sprengel, en lökart Britta. Möjligen har härvid, såsom ofta,
äldre namn, äldre händelser blifvit öfverflyttade på ett nyare
historiskt bekant namn. Så f. ex. har jag af allmogen i
vestra Småland på folkets beros, Stenbock, ofta hört öfverföras
krigsdater, som vi läsa i Grekiska och Romerska historien.
Många fornsägner hafva på samma sätt blifvit lokaliserade på
skilda orter.
16. Att flera växter redan i hednatid blifvit egnade åt
nordiska Gudomligheter, är utan allt tvifvel; dock äro få, som
i Sverge ingått i folkspråket och i detsamma blifvit bevarade,
såsom Odens bär, Thors nässla, Baldersbrå (bestämdt Matri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
